Nu har det regnat i flera dagar, och det är inte slut än. Mina ögonlock är minst lika tunga som regnmolnen, och de vill helst släppa ifrån sig lite väta och sedan bara trilla ner. För ett ögonblicks Time-Out.Tänk att få tillbringa en hel dag i soffan, utan att ens klä på sig. På bordet skulle en god bok och ett knivigt korsord vänta på min uppmärksamhet, men jag skulle bara låta dem ligga. Bredvid mig en karaff vatten, en hel hög mandariner och en skål pistagenötter. Jag skulle snegla ditåt men inte bry mig om att lyfta armen. Telefonen skulle vara avstängd och det skulle vara tyst, alldeles tyst.
Det enda jag skulle lyssna på var regnet.
