fredag, januari 30, 2009

Champagnegalopp



En betjänt springer. Alltid. Runt runt, i cirkel, samma håll, lätta steg.
Prinsessor slängs i fängelse, och ett fängelse har svarta strutar på huvudet.
En greve som är ett barn är en Barngreve.
Spöken säger bu och vill man ha roligt, ja då snurrar man i paljettkjol.
Pigan är två meter lång och fullständigt gravallvarlig under glädjedansen med dammvippan.
Men prinsen, han kör moonwalk.

Allt detta lärde jag mig torsdag kväll - med tårar i ögonen och ett leende i hela kroppen.

Jag såg den lokala teatergruppen spela sin pjäs ”Älvaslottet”.
Och när jag satt där tyckte jag plötsligt att det var jag som var förståndshandikappad istället, jag som går runt och ska vara så skärpt och duktig och vuxen och förnuftig hela tiden.
För den generositet, den glädjen, den ogrumlade lyckan – den, den…

(nu gråter jag lite igen)

TAGS , , ,

torsdag, januari 29, 2009

Jag + dunjacka = liten svart boll

Killen som jag hyr min arbetslägenhet av gillar designade prylar.

Kaffebryggaren är snygg som f-n men jag har ännu inte lyckats lista ut hur den fungerar. Osthyveln är inte vilken standardhyvel som helst. Likväl, efter otaligt karvande, får jag fortfarande bara små vågiga slattar till min frukostmacka. Stor-teven tronar i vardagsrummet framför trendigt-grå-soffan, men om jag trycker på off-knappen försvinner all kanalinställning. Det 45 fyrkantiga hyllorna gapar tomma, jag har inte – trots att jag har bott här ett år – begripit vad jag ska använda dem till. Prydnadssaker kanske? Jag tycker inte om prydnadssaker.

Han påminner mig en aning om min charmiga svägerska. Hon vill vara snyggt klädd. Oavsett väder. Alltså tar hon sin finkappa när hon går ut. Temperatur = oväsentligt.

Själv är jag hellre varm än snygg.
Och jag föredrar en osthyvel som fungerar.

Tags , ,

onsdag, januari 28, 2009

Modebloggen blev en hit!

155 besökare. Jo, det saknas tre nollor, men man ska inte hänga upp sig på småsaker.

Idag introducerar jag ännu ett modeknep. Något jag hittat på alldeles själv. Jag kallar det "Let the sun shine in":

Raggsockor med hål på hälen.

Tags , ,

tisdag, januari 27, 2009

Bäva, ni bloggdrottningar!

Modebloggar regerar.
Inte för att jag är missnöjd med min trogna läsarkrets, men jag tänkte ta upp kampen med Kenza och Blondinbella. Och jag känner redan nu hur de skälver av skräck…

Alltså. Hur trendig är jag inte?
Måndagkväll efter gympapasset och jag är bara SÅ RÄTT.

Glider in i bilen (anar jag inte en paparazzi bakom soptunnan?) och känner hur allas blickar dras till mig. Förlåt om jag får er känna er som trista grå möss, jag menar inget illa. Kan bara inte rå för min hipp-faktor. Fett snygg. Grymt värt. Da!

Vill ni veta mina mode-hemligheter?

1. Cross-over

Märkesstövlar från Salamander, uppkavlade fladdriga överdragsbyxor.
(Nej, det är inte alls jag som är för kort. Uppkavlade saker kommer stort.)

2. Vintage (finare ord för bättre begagnat)

Grön träningsjacka över svettigt linne. Duffeln, något nopprig, trendigt dekorerad med ett och annat hårstrå. Och så stora lurviga halsduken som jag snott av min dotter därhemma.

Nu förväntar jag mig minst 100 000 läsare av dagens blogg.

TAGS , ,

måndag, januari 26, 2009

Sortering

Två skrivbord. Ett litet soffbord. Ett större mötesbord. Två låga fotöljer. 4 karmstolar. 2 skrivbordsstolar. Ett skrivarbord på hjul.

7 högar på det ena, 8 på det andra plus två almanackor, en pärm och diverse prylar såsom kaffekopp, vattenglas, pennor, brännbara CDs och otaliga post-itlappar. Reklamhögen på det lilla. 6 högar på det stora plus den inplastade ritningen och en rejält vissen blomsteruppsats. Gymväskan i den ena fotöljen, teaterkostymer till förrådet i den andra. Konferensstolarna är tomma, liksom den ena skrivbordsstolen. På den andra min bak.

På golvet en symaskin, ett notställ, en pappersskärare, 5 kartonger med material från 2008, Willys-kasse med plastmuggar, en klädhängare, en dammsugare och ett antal papperskorgar.

I bokhyllan bakom mig står det vackraste: N's skrin (MVG i träslöjden) och M's lilla box för visitkort mm.

Jag är alldeles ensam i 45 kvm kontor.

söndag, januari 25, 2009

Heja barnen!

Matt efter fyra timmars körning i mörker, dimma, regn och plötsligt snöfall - så något riktigt välformulerat blir det inte ikväll...

Men jag hörde något fint på radion, P1's program "Barnen":
En pojke i förskolan fick frågan hur det kändes att lära sig läsa och skriva.

- Det är roligast att skriva. För då kan man skriva snälla grejer till varandra.

lördag, januari 24, 2009

Händer

Min handflata mot flickans rygg och hon släpper taget, somnar.
Mina fingrar som fjäderlätt nuddar den andras hud, samtidigt som vi pratar stilla.

Hans händer för länge sedan runt mina vrister och allt blev självklart.
Vännen på västkusten vars hand passade min i ett perfekt sax-grepp.
Kvinnan som med sina händer över min kropp lät muskler andas och knutar lösas.

Händer som gräver i snön på vintern och varsamt plockar den första tussilagon. Som lyckligt smeker solvarm sand eller sluter sig runt en kastanjenöt om hösten.

Jag vore ingenting utan mina händer.
Eller dina.

Händer är något av det vackraste jag vet.

fredag, januari 23, 2009

"Du attraherar mig inte längre"

Vännen och jag var på badet för kropp och själ.

Där står vi alla, i damernas omklädningsrum, och smörjer armar och blåser hår. Ingen av oss är någon Top Model direkt. Det hänger och det böljar, det är valkar och gropar, det är kvisslor och blemmor. Min vän är fräsch som en vårblomma, själv är jag betydligt lösare i konturerna.

Men ni tycker väl om oss ändå? Vi som har fött era barn. Vi som har vandrat vid era sidor, korta eller långa stunder. Tvättat kalsonger och dukat fram kvällsfika. Vi som skrattat med er i lek och bus, gråtit när vi tyckt att ni varit dumma, och grälat tillbaka av trötthet, stolthet, missnöje eller helt enkelt olika ståndpunkt.

Med lite puder på näsan och svart på ögonfransarna ger vi oss ut för att möta omvärlden igen.

Vi är strålande vackra.

torsdag, januari 22, 2009

"...while you're busy making other plans."

Igår kom jag på mig själv med något hemskt. Jag stod och diskade och plötsligt märkte jag att jag tänkte på mitt liv som om det var på väg att ta slut. ”Jaha, vad är det nu jag skulle vilja ha gjort mer av...” osv.
Ni vet, den gamla kvinnan som skulle hoppa i fler vattenpölar om hon fick leva om sitt liv.

Hjälp! Jag är ju bara 45….
Vi säger att jag lever tills jag blir 90 - då har jag alltså hälften kvar. (Dessutom är första halvlek ofta bara ett upplägg - det är andra akten som är bäst. Det är då det händer saker.)

Men ok. Funderingar är aldrig fel. Vad kommer jag att sakna om jag inte gör mer av, under The Life of Catarina Part II?
  • Jag vill dansa flamenco igen
  • Jag vill åka slalom då och då (var rätt skicklig skidåkare som ung)
  • Jag vill bo i Skagen en månad och bara måla och skriva
  • Jag vill sjunga jazz med en pianist i ett dunkelt hörn på en bar, eller vara bakgrundskör i ett rockband
  • Jag vill segla mellan naturhamnar och äta middag på klipporna
  • Jag vill bygga lite på Bedaröhuset; en trappa, en sjöbod, ett nytt dass, ett soldäck
  • Jag vill få älska och bli älskad en gång till i mitt liv
    (och ligga sked - mycket viktigt)
Vattenpussarna behöver jag inte bekymra mig om.
Jag skuttar så fort jag får chansen.

onsdag, januari 21, 2009

"Den som söker han letar" (eller?)

Gick och tänkte på olika ordspråk under min lunchpromenad idag.

Man har så roligt som man gör sig.
Absolut. Jag spelade Yatzy med mig själv igår kväll och vann varenda gång. Jättekul.

Ju fler kockar desto sämre soppa.
Inte! Ju fler i köket desto trevligare.
Gärna med matlagnings-öl. Och rockmusik i bakgrunden.


Som man bäddar får man ligga.
Så sant. Inbegriper det även knäckebrödssmulor?

Tala är silver, men tiga är guld.
Det är guld att kunna tiga ibland.
Att tala med varandra är livsviktigt.


Ensam är stark.
Hur vet man det när man inte har en motståndare att mäta sig med?

Som man sår får man skörda.
Det tror jag på. Gissa vad jag planterar i vår?

Men min absoluta favorit är ett arabiskt ordspråk:

Om din kvinna är liten, så böj dig ner för att höra vad hon har att säga.
(Jag är 156 cm)

tisdag, januari 20, 2009

Man lär sig!

Internet är en underbart smakrik buffé för kunskapshungriga.
Nu har jag hittat en man på nätet som säger sig kunna förklara för oss kvinnor hur män VERKLIGEN fungerar.

Gissa om jag skrattade när jag läste:

”So... when a man doesn't call, it's often NOT an indication of something else going on for him that he might want to talk to you about.

Often it's simply an indication that he doesn't actually FEEL like spending more time around you.

So he simply doesn't call.”

Så klart!
Och här har vi hållit på och analyserat i alla år…

Och här

finner du en länk till Röda Korset med tips om hur du kan hjälpa människor i Gaza.
SvD idag: 904 civila palestinier döda i kriget. 292 av dessa var barn.

VAD HAR BARNEN MED DETTA ATT GÖRA?

söndag, januari 18, 2009

Logisk slutföring (skulle kunna bli en daglig rutin för oss alla)

A Vi i väst har pengar, persondatorer, internetuppkoppling och i de flesta fall stor medvetenhet om världens orättvisa resursfördelning. Men vi är lätt stressade och tidspressade, vilket genererar dåligt samvete nånstans i bakhuvudet; ”jag borde göra mycket mer, jag har ju egentligen möjligheten…”

B Människor i andra delar av världen saknar vatten, mat, medicin och behöver snabb hjälp - samtidigt som en egen hållbar infrastruktur byggs upp långsiktigt.

C Företag vill nå ut med sin reklam.

DETTA ÄR MIN LOGIK:
Låt A ta 60 sekunder av sin dyrbara tid till några enkla klick (strunta i reklambilder, det flimrar ändå så mycket förbi på våra skärmar hela tiden).

Låt C betala för mat, vatten och medicin istället för dyr reklamplats i
t ex TV, och samtidigt nå ut till miljontals mottagare med sin web-reklam.

Och framför allt: låt B få leva, få en del av vårt överflöd.

DET HÄR BLIR DÅ DEN KONKRETA HANDLING SOM FÖLJER MIN LOGIK:
HIT och klicka på blå box, så har du hjälpt ett barn med mat och medicin
HÄR hjälper du ett annat, om du klickar i den gula boxen
Klicka HÄR och sedan på den gröna knappen för att ge ett mål mat till ett barn i Indien
Klickar du HÄR har stödjer du en hjälporganisation som arbetar i 29 olika länder
HIT kan du gå, för att sedan klicka på den lilla röda bollen
HÄR kan du också klicka, och ge ett barn i Argentina mat genom att klicka på blå knapp
För komma till Hungerfighters, klicka först HÄR, sedan i grön box i mitten
Poverty fighters finns HÄR, så blå box
HÄR för att komma till The Hunger Site, där du trycker på gul knapp

Jag ska göra detta till min dagliga rutin.
Jag utmanar dig att göra detsamma.

Varje dag dör ca 18 000 barn av svält.

lördag, januari 17, 2009

Jag är en bra person (åtminstone enligt ICA)

Big Brother is watching me och registrerar allt jag gillar att handla. Igår fick jag ett brev med 20% rabatt på varor som de har noterat att jag oftast plockar ner i korgen. Dessa är:
  • Olivolja från Bengt Frithiofsson (den ekologiska är absolut godast)
  • Turkisk youghurt (har jag på allt: med salt+vitlök, med ringlad honung över eller alla varianter däremellan)
  • Vicks Blå halstabletter (never leave home without it)
  • Smörgåsskinka (gör sig bäst på knäckebröd)
  • C-vitamin brustablett (gör oss friskare, inbillar jag mig i alla fall)
  • Wasa sandwich, ni vet det där knäckebrödet med kladd emellan (bilgodis för allt evigt åkande hit och dit)
Jag tittade på listan och kände mig stolt. Och lättad.
För tänk om det hade stått:
  • Folköl, 6-pack
  • Estrella grillchips
  • Frödinge prinsesstårta
  • Kondomer
  • Jordnötssmör
  • Coca Cola, 1,5 l

fredag, januari 16, 2009

Byt perspektiv!

Man ska inte fokusera på det man INTE HAR, utan det man HAR.

Jag la mig och blundade en kort stund när flickorna gått iväg.
Tio minuter senare vaknade jag - leende.
Jag har ingen aning om vad jag egentligen hade drömt om, jag vet bara att det handlade om det jag saknar. Varje millimeter av min kropp var uppfylld av att det fanns där: runt mig, vid mig, i mig. Självklart blir det så. Jag behöver inte ägna mer tid och tankar åt det.

Resten av dagen har jag varit strålande glad. Sjungit med Janis Joplin, dansat med stekpannan, trallat till matkassarna, stolt summerat veckans avklarade uppdrag och haft ett riktigt kreativt flow.

Känner du dig aningen låg och missnöjd?
Tänk på allt du har som är BRA.
Det andra kommer av sig själv.

Byt perspektiv!

Man ska inte fokusera på det man INTE HAR, utan det man HAR.

Jag la mig en kort stund när flickorna gått iväg och blundade.
Tio minuter senare vaknade jag - leende.
Jag har ingen aning om vad jag egentligen hade drömt om, jag vet bara att det handlade om det jag saknar. Varje millimeter av min kropp var uppfylld av att det fanns där: runt mig, vid mig, i mig. Självklart blir det så. Jag behöver inte ägna mer tid och tankar åt det.

Resten av dagen har jag varit strålande glad. Sjungit med Janis Joplin, dansat med stekpannan, trallat till matkassarna, stolt summerat veckans avklarade uppdrag och haft ett riktigt kreativt flow.

Känner du dig aningen låg och missnöjd? Tänk på allt du har som är BRA. Det andra kommer av sig själv.

torsdag, januari 15, 2009

Lyx utan like (billig dessutom, om man jämför)

Servetter.
Servetter förgyller mitt liv. Inte bara har jag svårt att äta snyggt utan en servett i knät, jag är också vansinnigt förtjust i servettvikningar. Jag kan välja att återvända till en restaurang bara för att de hade en schysst servett framsatt (-lagd) på ett kreativt sätt. Och då menar jag allt ifrån barockliljor till grova handdukar med hampasnöre löst knutet omkring sig.

Mest glad är jag i själva trycket. Idag köpte jag:
  • ett paket servetter med vackra blommor till min mamma
  • ett paket servetter med fyllda champagneglas till min svägerska
  • ett paket servetter med giraffer till mig själv
Men det motiv som jag jublat allra mest över fann jag i en butik i Stockholm strax före jul:



Och så, på baksidan:



Jag ångrar att jag inte köpte hela lagret...

onsdag, januari 14, 2009

Som till Kamratposten

Om man är nyfiken på en människa och knackar på lite försiktigt, och personen ifråga ibland öppnar dörren på vid gavel med stor famn, och ibland sneglar genom en springa och sedan stänger igen snabbt, vad gör man då?

Fortsätter att knacka, går iväg en stund och kommer tillbaka lite senare, eller struntar i det helt och hållet?

tisdag, januari 13, 2009

Robban, han visste han

Vinden och plusgraderna har sopat bort varenda snökristall som tjusade min blick så. Två dagar fick jag i alla fall i solen på Säbysjön, - full fart framåt i konståkningsskridskorna! Jag får hålla det minnet levande tills flyget lyfter mot Lappland i april.

Idag gjorde jag en god samhällsgärning. Jag tog en plastpåse och gav mig ut runt mitt förortshus och började plocka. Cigarettpaket, snusdosor, godispapper, gammal tidning, en skurtrasa och till och med omslaget till en kondom (jag hoppas att de hade det fint). Och så ner i sopcontainern.

Det som inte syns finns inte. Eller?

måndag, januari 12, 2009

Ja. Jajamensan. Absolut. Javisst. OK. Självklart. Japp!

Jag vet inte om jag vill se filmen "Yes man!" men som ung teaterstudent föll jag pladask för den kanadensiske teatermannens lära om Acceptera-Blockera. Jag förstod direkt att varje gång jag sa NEJ stoppade jag flödet i både mig själv och allt som skedde runt omkring. Men om jag däremot bejakade skulle något hända och ta mig vidare.

Så blev det. Jag sa alltid JA. Ibland med lätt ödesdigra följder (bada naken i en fontän mitt i natten i Paris är inte en bra idé...)
Jag blev förstås också lurad: "Spela in en singel? - ja, tack, vad roligt att du tycker att jag är så pass bra! - - - Eh, men.... skulle vi inte till studion...?"
Men det där var undantag. Hur mycket roligt, spännande och utvecklande har jag inte fått vara med om - bara för att jag accepterat istället för att blockera.

Nu sitter jag här och tänker att jag måste lära mig att säga Nej. Jag klarar inte allt. Hinner inte allt. Orkar inte allt. Håller jag på att bli instängd, tråkig, feg, avskärmad, stagnerad?
Säg att det inte är så. Säg att jag bara är lite klokare numera.

För i djupet av min själ kommer jag alltid att vara en Bejakare.

söndag, januari 11, 2009

Z

Nu har jag i tre dagar slirat runt på Åländska vägar utan salt eller sand, tagit sats i backar och lärt mig att bromsa in i god tid innan en rondell. Jag har ätit Rysk Oxe och fått veta att Ålänningar är riktiga hejare på att svära. Jag har bott ensam på ett hotell som rymmer hundra personer och tröttnat rejält på julvisan som loopades i frukostrummet. Jag har - bitvis med lätt boat-lag* - lagt musikalisk och mental grund till en barockopera tillsammans med en grupp unga sångare. Men taxfree-butiken fick vara. Liksom bloggandet.

Och i varje stund genomsyras jag av glädje och tacksamhet över hur rikt mitt liv är. Att jag får leka, fundera, fantisera på arbetstid, att jag har möjlighet att i mötet med riktiga människor berätta historier om låtsas-människor och på så sätt behandla både mig själv och omvärlden. Att det står i min makt att framkalla skratt, tårar och nya tankegångar.

Om en månad ska jag tillbaka. Just nu känns det alldeles för långt bort.

* (Repetitionsstart kl 9.00 är tidigt redan från början. I min kropp var hon dessutom åtta…)

fredag, januari 09, 2009

Y

Motsatsen till kärlek är inte hat.
Det är rädsla.

Be brave.

torsdag, januari 08, 2009

X

Det är lustigt med korsord.

Man tittar på det. Skriver i. Kommer inte på nåt mer. Lägger ifrån sig det.
Tiden går.
Sen tittar man igen. Fyller i. Kommer absolut inte på nåt mer. Lägger ifrån sig det.
Tiden går lite till.
Så tar man fram det på nytt. Kommer på nya lösningar där det förut var helt tomt. Sen blir det stopp.
osv osv...

När jag tänker efter tror jag att det här sättet att upptäcka kunskap och förmåga i sig själv gäller hela livet. Faktiskt.

onsdag, januari 07, 2009

På väg

Ögon som ser utan att döma.
Som kan fyllas av tårar utan skam.
Och som inte sneglar på sig själv i varje reflektion.

Mun som är bra på att
prata
skratta
kyssas

Starka, känsliga händer som både kan nudda lätt och hålla stadigt.

Ett öppet och fritt hjärta som slår ett extra slag för de utsatta, de behövande.

tisdag, januari 06, 2009

Med all respekt, Kaspar & Co

Nej nu räcker det. Nu står jag inte ut med mer helger.
Jag vill börja jobba!

Visst kan jag visa vördnad för kloka män, men kunde vi inte fått behålla pingsten istället? Trettondagen är på sin höjd en högtid då man småskrattar för sig själv av associationer till Shakespeares brillianta förväxlingar och äter en sista middag med vänner innan vardagen börjar.

Men pingsten! Den helg då man gjorde allt det som inte hanns med under Kristi Himmelfärds-dagarna! Båtar ska målas och sjösättas, trädgårdar ska krattas, sommarhus ska öppnas upp, cykeldäck ska pumpas.

Förberedelserna inför jul får en hel månad.
Varför får vi inte mer tid att mobilisera inför sommaren som är så viktig för oss? En maj-juni-advent?

måndag, januari 05, 2009

St Göran och Draken


"Jag har ett uppdämt behov av att tas omhand" sa hon, och jag förstod så väl.
Där finns mannen med den lätt uppgivna blicken och det lakoniska suckandet, och vips bäddas han omedelbart in i bomull av kvinnorna runt om honom. Han förstås och förlåts, och hur skulle han klara sig utan oss?
Eller kvinnan med fladdrande ögonfransar, hon som tittar storögt på världen, rycker lätt på axlarna som om hon inte var riktigt säker på nånting, och bums står där en hop riddare runt om, beredda att dräpa drakar och styvmödrar.

Men hur många vandrar inte runt med självständiga steg och målinriktade blickar och utstrålar allt annat än snälla-du-kan-du-inte-sköta-om-mig-
en-aning? Betyder inre och yttre styrka ett avsägande av tas-om-hand-
möjligheten? Hur ska jag till exempel nånsin få bli killad i håret igen? Eller bjudas en kopp kaffe på sängen?


Jag kan torka en tår, reda ut en tova, massera en fot eller dräpa en drake.
Men jag kan också behöva skydd ibland.
Så jag undrar: finns den tredje vägen? Att både få vara prinsessan i tornet och riddaren på den vita springaren?


söndag, januari 04, 2009

En vän är borta

Vi samtalade tyst och stilla.
Han gav mig tröst när jag var som mest trasig.
Hans värme lugnade min ensamhet.
Vi samspelade i ordlös kontakt och ogrumlad jämlikhet.

Nu väntar han mig aldrig mer.
Jag saknar honom.


fredag, januari 02, 2009

Alltings början

Nu har det vänt.
Nu blir det ljusare.
Nu har det oskrivna året gett oss förhoppning, beslutsamhet och mod.

Nu ska nyårslöften infrias.

Jag gav inga, för jag har redan ställt in min kompass mot det som bygger upp och stärker, mot kärlek och ljus. Jag har uppdaterat min garderob, bytt hårfärg, gått på gym, ätit nyttigt och hittat balans och ro i sinnet. Det här året kommer att bli ett strålande år.


Vilka beslut har du tagit och vilka vägar tänker du gå 2009?

torsdag, januari 01, 2009

Inför 2009

"Fantasi är allt.
Det är en förhandsvisning av livets kommande attraktioner."

Albert Einstein