onsdag, juli 25, 2018

Naturbarn

Vandrar barfota över tuvorna.
Runt kroppen en lätt sarong.
Så fort jag kan går jag naken;
Ja, jag har blivit nudist. Naturist.

Född ur vattnet, närd av solen, vaggad av suset.

Jag har på ett sätt checkat ut från verkligheten och skapat mig, oss, en tillvaro av skimrande sol, närhet och kärlek, lugn och tystnad, och däremellan kreativt arbete i en egen intensiv bubbla.

Världens oro når mig inte, brandröken går mig förbi. Samhället pågår där borta nånstans, men min blick stannar vid att smeka de mjuka kullarna på andra sidan innanhavet.

Så vill jag leva.
Här och nu i solen.

Och så slutar denna text:
Klippan väntar.

onsdag, juli 18, 2018

Bird whisperer

Jag räddade en fågel idag.

Livrädd fladdrade den runt i den stora skolan, slog mot glasdörr efter glasdörr, letade efter ett öppet fönster, irrade bland plaststolar och plåtskåp.

Min tid var knapp.
Men livet måste komma först.
Så jag hittade en tung papperskorg och ställde upp den närmsta dörr jag kunde finna. Vid gavel. Där ute frihet, här inne panik.

Sen pratade jag med fågeln.
Stilla och ljust, så där som jag tror att fåglar vill att vi pratar med dem.

Och fågeln lyssnade. Stillnade en stund, landade på golvet. Gick några steg, men vände sen tvärt åt rätt håll. Lyfte, flög upp, flög fram, vände höger, rundade hörnet, tog sikte diagonalt igenom den lilla korridoren och så - mitt emellan öppningen och rakt ut i luften!

Jag stängde sakta och tänkte att nu kan jag fågelspråket. Också.

torsdag, juli 12, 2018

4-5 liter blod

Yttre hetta, tryck, vibration.
Luften dallrar, jorden gungar en aning.
Alla försvar smälter i 32 grader, och kroppens rörelser mattas av.

Idag är jag ett enkelt offer.

Men det är idag jag sänker ner mig i det klara, friska vattnet. Naken. Kyler mitt blod, det livgivande.

För jag har ynnesten att ha en egen klippa.

tisdag, juli 10, 2018

... är bara jag

Väver osynliga mönster av längtan.
Tvinnar en tråd mellan det som varit och det som är.

Viskar minnen, målar ögonblick, kommunicerar tyst och trevande; är du där? Finns du kvar?

Så vilar kroppen trött i natten.
Medan tanken vandrar.
Bort.
Långt bort.