lördag, juli 18, 2009

Nattfjäril

Det ekar ett skratt i mig. Minnet av en kväll bland goda människor. Inte många. Men bra. Levande.

Nu drar örttéet. Kylskåpet surrar. Himlen ljusnar. Och jag sitter i mitt andrahandskök och ser ut över kyrktornet och tänker att människor med liv ger så mycket glädje, så mycket rikedom. Vad spelar det för roll om vi har lite skavanker här och där? Vi är inte fläckfria, vi är långt ifrån perfekta, men vi ger och tar och vågar och drabbar.

Så gryr snart en ny dag med nya möjligheter, och du anar inte hur mycket som kan hända dig om du bara öppnar dina sinnen och låter det ske som skulle kunna ske.

1 kommentar:

Unknown sa...

Tack snälla Catarina för dom orden. Försöker att hitta både stiljte och intensitet varje dag utifrån mig själv. Hur blir det med en kaffestund (eller te) hos mig när du kommer ner igen?