Min vardag tillbringas i något slags väntrum. Eller limbo. Jag kastar ut boll efter boll, men ingen studsar tillbaka. Möjligen kommer någon rullande efter ett tag, när jag visslat, hojtat, vinkat.
Avvaktar beslut.
Behöver input innan nästa steg.
Sitter still i hopp om svar.
Bidar min tid.
Ger mig till tåls.
Andas vakuum.
Väntar på möjligheten att göra det där stora lappkastet, det som ska ge energi, lust, inspiration.
Och längtar efter ljuset.
Men det kommer i alla fall ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar