Kreativiteten, som är så starkt förknippad med andra människor, fladdrar oroligt. En liten låga, knappt synbar. Djupt där inne.
Så jag köper blåbär och grädde. Gör pannkakor. Vispar och mosar. Tar fram chokladsåsen från nåt kalas i vårt förra liv. Plockar fram en av mina favoritmålningar. Av en av mina favoritkonstnärer.
Lägger grädde i oval och mosade bär på. Det blir kladdigt. Försöker mig på Miros lekfulla penseldrag med min chokladsås. Det blir ett eländes gegg. Klickar på en bit jordgubb i hörnet. Det blir pannkaka av alltihop.
Börjar om.
Blåbär, inte mos.
Lyfter försiktigt sylt ur burken med pincett.
Och ringlar med balsamicokräm.
Så!
Inte ätbart.
Men nån slags konst blev det ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar