onsdag, augusti 31, 2016

Vakuum

Jag väntar.
Väntar på beslut.
Och väntar på ett svar.

Jag väntar på att ett val ska göras.
Jag väntar även på att nån ska välja att komma till mig.

Jag väntar också på att tröttheten ska gå över. Att orken och lusten ska väckas på nytt. Väntar på en riktning. En ledstång att hålla mig i. Och en anledning att gå vidare.

Medan jag väntar kryper jag ihop i min säng. På sidan, såsom i fosterställning. Jag kan inget göra. Inte påverka. Bara vänta.
Låta saker ta den tid som de behöver ta.

Och under tiden som jag väntar pågår livet där ute för fullt.

tisdag, augusti 30, 2016

Problemfri höjd

Det tar en stund att få ordning på energierna.
Få syre i muskler. Släppa ner spänningar i benen (de orkar bära mer).

Men sen.
På ett berg.
Allt känns öppet och begripligt.
Genomförbart.
Rent av möjligt.

söndag, augusti 28, 2016

I rörelse

Det goda samtalet.

Vännerna och jag, len augustinatt och berusning enbart av stjärnhimlens påverkan.

Vi pratade om förändring.
Bosättare eller nomad.
De båda tyckte om att känna igen, gräva där de står, plantera. Jag sa att jag blir pigg av okända vidder och nya utmaningar.

Såsom ett par lekande bruna ögon.
Ellet en inte så lite pirrig resa.
Och ett helt oskrivet kalenderuppslag.

Öppen och nyfiken ser jag den gamla vanliga Stockholmsförorten med detoxad blick.

Allt kan hända.

torsdag, augusti 25, 2016

Lustgård

Så är jag där igen.

När jag tog ut båten simmade en svanfamilj alldeles intill mig. Fräsande föräldrar, guppande gråduniga ungar. Sen såg vi en mink. Den passerade alldeles intill oss där vi satt på stranden. Ett strandat ålyngel. På väg hem en häger.

Nu ligger jag leendes i stugan och lyssnar på fladdermössen bakom väggen. Känner lugnet. Nyfikenheten. Enkelheten.

En lustgård - helt klart.

tisdag, augusti 23, 2016

Rapport från en strand

Helt ensam. Helt naken.

Vågornas sakta rörelse rullar mjukt in över mig, som en hypnos. Ljummen, smeksam vind stryker min hud. Solen löser upp muskler som spänts och bränner bort tvivel och oro.

Då och då läser jag i den fantastiska bok jag fått av dotter N:

"Det värsta är inte att falla, det värsta är att bli liggande på marken utan att kunna resa sig."

"Den som aldrig är ensam känner inte längre sig själv. Och den som inte känner sig själv börjar frukta tomheten."

"Om vi är glada är vi på rätt väg."

"Det är bättre att ha älskat och förlorat än att aldrig ha älskat över huvud taget."

Och så blundar jag en stund, låter tankarna flöda fritt och känner blodet pulsera i min kropp. Så växer själen och den inre skönheten. Så mjuknar skalet och allt det smärtsamma klingar ut.


måndag, augusti 22, 2016

Skärgårdstös

Jag har fladdermöss i stockarna, spindlar på min veranda och en tvestjärt i träskon. Ännu sorg i hjärtat (svårt att förstå att man väljer bort det som är sällsamt bra!) men glad i sinnet. Fri som en fågel, lätt som en vind, otvungen.

Röjer skräp, vaxar min båt men inte mina ben. Jag är ett naturbarn, en skogsnymf, en najad.

Och så plockar jag bort gammalt groll, gör upp med drömmen om gemenskap och rensar tankarna från mörker.

torsdag, augusti 18, 2016

Mister du en

står dig tusen åter?
Jo, det är nog sant.

Men jag vill inte ha tusen.
Jag vill ha en.

"Skyldig att vara lycklig"

Du kan inte säga till en människa att hon skall arbeta med att utveckla sig själv. Förändra ett beteende. Bearbeta och läka ett trauma. Hon måste välja detta själv.

Du kan vänta.
Du kan skapa en tillåtande och bejakande atmosfär.
Du kan lyssna, förstå och förlåta.

Om hon väljer att inte på något sätt gå vidare i sitt inre, ja då får du helt enkelt acceptera.

Så tänker jag mitt i natten, efter ett samtal nyligen.
Och väljer att utvecklas. Det enda ansvar jag själv bär.

Nu tror jag också jag vet hur.

onsdag, augusti 17, 2016

Tidig morgon

Alla sover i mitt hus.
Ute höstvind, grå himmel.
Inne värme, skratt, livskraft.

Jag tycker om att ta omhand.
Vårdar min stuga.
Pysslar med de mina.

Fyller mitt liv med det som ger.

Och när de kalla vindarna blåser håller vi varandra i handen för att inte fällas till marken.

torsdag, augusti 11, 2016

Jag ska

Stå stadigt i myllan.
Vråla rakt ut till vågorna.
Göra mig av med mörkret.
Välja det som består.
Avstå från bedövning.
Inte söka bekräftelse.
Lyssna till nuet.
Dra ett streck över det som varit.
Vara öppen för det som kommer.

Och ta mig själv kärleksfullt i handen.


söndag, augusti 07, 2016

efteråt

Nu är det slut, det stora projektet.
Och tomheten överväldigar mig.

Jag förlorade en vän som var viktig för mig under denna resa. Ibland tror jag det var det stora projektets fel. Ibland att jag bara inbillat mig ömhet och sällsynt kemi.

Oavsett vad går färden vidare.

Tomhet har en stor fördel:
Den kan fyllas.

torsdag, augusti 04, 2016

Turné

Löser problem. Styr upp. Får på plats. 
Kramar ur det sista. Tar till vara.

Är öppen, flexibel och förberedd. 
Förbluffande stark. 
Förvånansvärt lugn.

Jag är i lag och jag är ensam i hela världen.

Men där ute på havet väntar en seglare på mig.

tisdag, augusti 02, 2016

En djurhona

Jag aktar mig för vargen.
Biter ifrån.
Reser ragg.
Söker min flock.
Och skyddar de mina.

Med hökblick, björnstyrka och en åsnas envishet utökar jag mitt revir.

Men hjärtat -
hjärtat är ännu en spaniels.

Snälla, gör mig inte illa ...

måndag, augusti 01, 2016

... och när sista tyngden kastats av, då finns bara vild och befriad fart framåt.

Mina lockar ska virvla.
Mitt skratt vara ogrumlat.
Bakom mig damm.
Framför mig okända vidder.

Du saknar mig kanske.
Men jag är redan långt borta.