Jag vet inte hur jag ska kunna beskriva magin som plötsligt kan uppstå i ett rum där vuxna, vettiga människor låtsas vara någon annan, säger saker som någon annan hittat på, följer musik som någon annan skrivit, bär kläder från en annan tid och som rör sig såsom någon annan har instruerat.
I ett ögonblick smälter allt ihop och blir verkligare än verkligheten där utanför.
Och hon älskar sin man. Som far till hennes barn. Som vän och följeslagare. Som den hon litar mest av alla på. Som den hon önskar hon kunde dela allt med.
Det är bara den där lilla biten som saknas.
Den som kan liknas vid galenskap:
Hjärtats svindlande pulserande förtärande längtan efter en doft som inte är hans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar