Jo, vi är nakna. Sprillandes.
Dinglandes och guppandes, svallandes och svällandes.
Runt oss vitkalkade murar och snidade balkongräcken.
Vitt vitt vitt.
Ljusgröna palmblad gungar lätt i brisen.
En badboll i poolen, sakta smekandes kanten av mosaik.
Stark sol.
Fågelkvitter.
En duva som följer mina simtag.
Lilla gransångaren återvänder till aloe vera stängeln.
Jag har druckit två glas cava.
Kanske slinter jag lite på tangenterna.
Kanske somnar jag ovanpå sarongen som täcker stolsdynan.
I morgon drar jag norrut, till den del av planeten som tilldelades mig, men som jag aldrig riktigt känt mig hemma på. Fasar för kylan, mörkret och småsintheten.
Där finns flocken nu.
Och där flocken finns, där vill jag vara.
Bara Adam följer med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar