Du ligger intill mig på mage. Kramar en kudde och andas stilla.
Jag lyssnar på ljuden i natten.
Rosslet i min egen strupe.
Ditt lugn.
I går höll du om mig när jag var ledsen.
Det har inte många gjort förut.
Det är stort.
Tänker att om man är riktigt fäst vid någon, då finns inget annat att göra än att ge. Det må bära eller brista. Garantier existerar inte, bara risk.
Jag går upp.
Smyger med tekannan.
Och skriver. Till dig i rummet bredvid.
Tack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar