Jag minns inte handlingen, men jag har en tydlig bild av studentikosa män klädda till engelska hemmafruar - förkläde och drottningfrisyr - vimsandes runt med grötslev i handen, gastandes "Spam, spam, spam!" Och jag kommer ihåg att jag skrattade så att tårarna rann, ju mer sketchen gick över styr.
Nu drar jag inte ens på munnen. Och det har definitivt gått över styr. Slår på datorn efter några dagars frånvaro och tar emot 360 spams... Jag vill inte! Jag behöver inte utdragen erektion, märkes-klocka eller ett förmånligt banklån!
Hur i helsike hittar de mig? Jag som enbart surfar till Wikipedia, Youtube, dagstidningarna och synonymer.se. (Men efter att ha läst om hackern Salander i Stieg Larssons Millenium-svit så förvånar mig inget längre, vad gäller dataintrång...) Och hur ska jag ens ta upp kampen? Skriva ett artig svar; "Tack, men nej tack, och besvära mig inte i fortsättningen, if you please"?
Tyngd av mitt nederlag raderar jag, suckar och undrar i mitt stilla sinne hur Pyton-gängets Spam-sketch hade sett ut idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar