Min sista besökare har lämnats av på fastlandet och nu är stugan tom och tyst. Igår flödade vin och drinkar, skratt och opera från radions P2. Idag blåser styv kuling och jag är glad att jag har konserver i skåpen. Båten är visserligen stadig och sjösäker - men ändå...
Ormen har inte synts till på ett par dar. Inte en enda fästing på benen, däremot två stora vackra hjortar precis bakom huset. Vi tittade på varandra en lång stund innan de graciöst skuttade iväg över blåbärsbuskarna.
Tre omgångar kantarellsmörgås har jag kunnat bjuda de olika gästerna på. En blåbärspaj. Inga nät lagda i år, men många heldagar på de olika stränderna. Två gånger i grottviken, den vackraste plats jag vet på hela jorden. Och härliga båtfärder med både Sessan och Stumpan.
En önskning viskad i bergakungens öra.
Brygga och trappa oljade, stigar röjda, gräs klippt. Har inte kommit mig för att måla huset i år heller. Men jag ska rensa boden och samla ihop grovsopor inför hämtning om några veckor.
Solbränd. Flagnad. Smutsig. Östersjöbadad. Myggbettad.
Jag har inte haft två veckors semester än, men känner mig fullkomligt utvilad.
1 kommentar:
Du skriver så fint att jag upplever att jag vandrar med dig på stigarna eller känner Mysingens vind mot mitt ansikte, hör myggens iiinande i mitt öra, och andas sensommarmorgnarnas stillhet. Åh vad jag har unnat dig detta!Det var du värd! Och är en liten smula avundsjuk....
Hoppas du än har några fina dagar framför dig på ön!
Skicka en kommentar