Ikväll grillar hela svenska folket i trädgårdar eller på bostadsrättsförenings-grillplatser. Tidigare idag var de på badplatser eller samlingsplatser, på (nånting)'s dag, i en park eller kanske vid någon form av uppträdande.
Själv stod jag på en öde parkeringsplats där dammet yrde såsom i en amerikansk westernfilm och sorterade sopor. Kråkorna frossade i pizzarester bland de på marken slängda kartongerna. De brydde sig inte ett dugg om mitt promenerande fram och tillbaka mellan de överfulla containrarna.
Överallt låg plastlock, ölflaskor, tomma mjölkpaket, tidningsrester och konservburkar. Och jag mindes tydligt den spontant skapade soptippen på en ö i adriatiska havet, där vildsvinen bökade runt bland människans avfall. Det vidunderliga havet, de undersköna klipporna, de vindpinade respektingivande träden och så - skiten.
Människan är en grisig varelse. Och hon må vifta med hur många flaggor hon vill, men inte förrän hon klarar av att ta ansvar för den jord hon tilldelats tänker jag vara med och fira någon nation. Vilken det än må vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar