onsdag, november 17, 2010

Kväll

Musiken i mitt sinne.
Sköljer mig, gör mig sann.
Det som varit blir nu.
Det som kommer finns kvar.
De stränga gränser som jag bevakar så hårt löses upp.

Musiken rakt mot det inre.
En varm smekning mot ensam kind.
Ett skimmer i mörk novemberkväll.
Que gelida manina
- non piu.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja musiken är sannerligen det allra bästa! I kväll rev Axess av 5 Mozartsonater på raken, man blev helt euforisk. Och i går en makalös Traviata-föreställning från St Margarethen, stenbrottet söder om Wien. Då tänkte vi på dig: dom som sysslar med utomhusopera måtte ha nerver av STÅL!/CFG