tisdag, maj 19, 2015

En iphoneaholics bekännelse

Jag skulle vilja gå på nån slags avgiftning.

Upphöra att ständigt böja nacken nedåt mot den där skärmen i handen. Låta ögonen slippa fokusera på pytte-bokstäver och miniatyrbilder. Skydda hjärnan från det ständiga informationsflödet. Jag behöver inte veta vad som händer hela tiden.

Men det är så roligt med alla världens fotografer på Instagram. Facebook är ett bra torg att mötas på, när tiden inte räcker till för verkliga träffar. På twitter kan jag få nyheter i första led, inte tolkade av någon annan. Och chattandet gör mig så glad. Hur ska vi annars säga god morgon och god natt till varandra?

Ändå. Jag känner att den är på väg. Time-outen.

En dag går jag där, barfota på en strand, klädd endast i sarong och med händerna fulla av snäckor. Då är telefonen långt borta. Och avstängd.

Livet är bäst i verkligheten.


1 kommentar:

CFG sa...

Vi ses på Tenerife!