Just idag har flera helt okända människor hälsat på mig. Bara så där.
En rödhårig knodd på T-banan.
En flicka med långa flätor.
En utländsk man.
En äldre herre med käpp.
Kanske ser jag vänlig ut?
Det är jag. För mycket, filosoferar jag ibland.
Kanske verkar jag öppen?
Stämmer absolut. Utan rustning vandrar jag genom livet; såras ibland men berikas desto oftare.
Och jag skrattar inombords, ler med hela ansiktet och hälsar glatt tillbaka.
För jag vet:
Det du sänder ut får du tillbaka.
Gott föder gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar