Singlade ner som en ivrigt dansande snöflinga, eller möjligen lekfullt virvlande höstlöv, i min säng i går. Tidigt.
Precis lagom mjuk madrass, ljuvligt duntäcke, lena lakan och alldeles perfekt temperatur i sovrummet. Allt var som gjort för en god natts sömn.
Det finns dom som somnar här och nu.
Det finns dom som tycker om att sova.
Jag känner flera.
Jag, jag tycker om att vara vaken.
Vill inte släppa taget om dagen liksom.
Det är ju så roligt att leva.
Och spännande.
Det kan ju hända nåt nytt.
Nåt jag missar.
Om jag somnar alltså.
Så jag ligger där. Vaken. Bara liiiite till.
Som sagt.
Jag tycker om att vara vaken.
Men ...
Just det gills inte klockan 6:30 en söndagsmorgon.
Jag tar tillbaka allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar