Jag vet inte om jag har nåt häxaktigt över mig, är ett icke-bränt barn eller bara är klantig. Men jag är helt klart brännmärkt.
På ena armen ett långt ärr från en het ugn. På den andra ett sår stort som en femkrona, efter att ha kommit i vägen för het luft, menad att ånga mjölk, inte underarm.
Och häromdagen eldade jag sly i ett stort oljefat. Med stor kraft och lyckoruset över att behärska eldkonsten lyckades jag få glödande kol på ena vaden och en del av den rufsiga kalufsen svedd. Sen vinglade jag till och tog emot mig mot oljefatets övre kant, varpå arbetshandsken brändes fast vid min knoge.
Ändå sjöng jag för full hals - Jag vill bli en man, en människa, och kunna allt ni kan - bröt ner fler kvistar och tänkte att ja, där eld finns, där finns liv, kunskap och makt.
Nu sitter jag inomhus i en kall lägenhet och studerar stolt mina blessyrer.
Eldkysst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar