Det är ju förskräckligt hur små sår kan göra ont.
Vid min högra tumnagel sitter ett fånigt litet jack - och jag kan inte hålla i en penna eller trycka på mellanslagstangenten längre utan att skrika. Mailen tar minuter att författa. Mina minnesanteckningar i vänsterhandsstil är oläsliga. Och detta inlägg är skapat med enorm smärta - tänk på det när du läser!
Tacka vet jag rejäla skador. Avhuggna vänskapsband, krossade hjärtan och söndertrasade självkänslor. Dom läker, fogas ihop och växer sig starkare än nånsin förr.
1 kommentar:
Trösta Dig det här läker .Du är välkommen hem igen.Förhoppningsvis med något annat än smärta i bagaget.
Skicka en kommentar