Sommarminnen – ett per decennium

1. 60-tal. I vassruggen sitter jag i morfars tunga träeka och ropar på hjälp. Min fyra månader äldre kusin kommer till slut och bogserar ut mig. Hon kunde ro, inte jag.
2. Jag och en något yngre och mer brunbränd flicka dansar för varandra i solnedgången på stenhällar ovanför havsytan. Åtskilda i varsin båt under en oändligt lång dagsetapp till sjöss, äntligen tillbaka i låtsasleken. Hennes namn var Desivona, mitt Salubrina. Ljuva 70-tal…
3. Paris juli 1982. Natt, gatumusiker och fontän. Vi badar nakna. Mycket dumt gjort. När krisen är över författar jag ett långt kapitel i skrivhäftet döpt till ”L’école de la vie”.
4. Danskt vandrarhem: en dotter i magen, en annan sover fullständigt utslagen efter en hel dag på Legoland. Hon skrattar i sömnen; ett lyckligt, sprudlande, livsbejakande skratt. Det är 1995 och fortfarande familj.
5. ”Pang pappa!”. Fyra alldeles riktiga och två av sol och semester nyblivna barn (läs vuxna) leker piratleken i det gamla fiskelägret i Bottenviken. De var de sista gyllene dagarna sommaren -06 innan hela livet gick sönder.

Och nu går jag mot min första ensamma sommar sedan 1989.