lördag, februari 28, 2009

Småstad

Sol över torget med alla marknadsstånd. Par hand i hand eller med barnvagn. Familjer som unnar sig semlor på konditorierna, vänner som pratar med varandra om kvällens fest mellan flaskhyllorna på Systembolaget.

Jag är ensam. Kommer aldrig att tillhöra gemenskapen i den lilla staden vid den stora sjön, för här måste man vara född för att få vara med.

Så jag åker härifrån.
Solen tar jag med mig.
Och några flaskor från Systemet.

För min vän bor bara två timmar härifrån i en betydligt större stad vid ett betydligt större vatten.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Där jag bor blir Du aldrig Godkänd om Du inte är född här . Allt som är fel beror på 08orna. Trots att min nuvarande man har haft en stor fabrik här i många år så hör han inte hit. Men med åren så har jag blivet tacksam och glad för att inte höra hit.Jag har förmågan att vända på saker som är tröga.Vi päron sa SVINSKITEN. Där han låg under päronträdet.Vi är väl svinskitarna. Ha så trevligt.

Anonym sa...

Hej Cattis!

Har som du vet också bott i småstad vid samma lilla stora vatten fast i norra änden. Kom dit som 7-åring, blev aldrig en av dem. Fel namn, fel dialekt, fel fel fel.

Flyttade med glädje därifrån som 17-åring, aldrig haft lust att återvända. Tog flera år av 08-boende innan man skakat av sig "har jag rätt kläder guuu vad alla kollar"-komplexet.

Säger som i filmen "hur f-n kan man bo i f-ing j-a k*k-Å-l"

Klockrent!
Annika

Catarina sa...

Lustigt egentligen. De allra flesta människor är goda, intressanta, roliga och väl värda att lära känna. Varför släpper vi inte in varandra?

Är vi trygghetsknarkare? Rent fysistk beroende av det vi känner till?

Även jag valde ju att åka till en välkänd värld, en vän med samma intressen, humor, andning...