Panik!

Tvättar bil. Kollar lufttryck i hjul. Fyller på olja och spolarvätska. Skakar ut sten och granbarr från mattorna. Plockar skräp.

Sen tar det slut. Fyra fingrar på höger hand är fullständigt kritvita. Döda. Ingen känsel. De ser ut att kunna brytas av hur lätt som helst, som istappar. Det är faktiskt lite läskigt. Jag försöker värma handen mot min egen mage, med det hjälper inte.

Det är då jag springer in på Ica och hittar fleecevantar för tio spänn. Drar på mig dem direkt. Känner hur blodet äntligen rinner ut i fingertopparna. Tar bara av mig vantarna den korta stund det tar för kassörskan att läsa av streckkoden.

Och jag inser hur otroligt tacksam jag är över att bo i ett land där det finns varor att köpa i butikerna och där jag är en människa med pengar i plånboken.

Tags Raynauds sjukdom, Morbus Raynaud, Raynauds fenomen