Det sägs att det är något som vi, var och en, måste lära oss. Ett slags uppdrag på den här resan mellan vaggan och graven.
Tillit kanske? A och O för varaktiga relationer - även med sig själv.
Ödmjukhet? Absolut. Ödmjukhet och tacksamhet förhöjer livskänslan.
Mod? Oj, svårt. Det är så personligt, dessutom. Men att bemästra sina rädslor är något av det viktigaste som finns.
Fördomsfrihet? Nödvändigt. Hur ska man annars kunna släppa fram sitt kreativa flow?
Uthållighet? Enormt viktigt i denna Quick Time tillvaro.
Tålamod? "Att vänta är det värsta bebin vet. Han tycker fem minuter är en evighet." läste jag högt ur en barnbok för mina flickor en gång. Är att orka vänta helt enkelt = att bli vuxen?
Jag vet vad jag har på schemat idag.
Vet du vad som står på ditt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar