torsdag, januari 08, 2009

X

Det är lustigt med korsord.

Man tittar på det. Skriver i. Kommer inte på nåt mer. Lägger ifrån sig det.
Tiden går.
Sen tittar man igen. Fyller i. Kommer absolut inte på nåt mer. Lägger ifrån sig det.
Tiden går lite till.
Så tar man fram det på nytt. Kommer på nya lösningar där det förut var helt tomt. Sen blir det stopp.
osv osv...

När jag tänker efter tror jag att det här sättet att upptäcka kunskap och förmåga i sig själv gäller hela livet. Faktiskt.

2 kommentarer:

Risken finns sa...

Det du beskriver är ett klassiskt exempel på ackomodation. Kunskapen finns där men den måste få tid att bearbetas och komma till ytan. Mitt yrkesområde.

Sköt om dig och ackomodera mera!

Catarina sa...

Long live Piaget!