tisdag, juni 30, 2009

Sommarnattens leende

Jag vill inte gå och lägga mig. Det är för vackert. Det sitter för mycket kvar i kropp och sinne för att allt ska släckas ner och försvinna.

Jag håller mig vaken. Huden minns ännu Vänerns ljumma vatten. Jag simmade. Rakt mot Kinnekulle. Ögonen ler. Andningen är lugn. Livet nära och vibrerande.

Idag fick jag veta något jag inte visste förut. Det gjorde mig gott. Det finns min sanning och det finns din sanning, men kanske finns den där tredje sanningen ändå, den som renar blicken och avvärjer fantasierna. Och idag blev jag fullt och fast övertygad om att jag hade valt rätt.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Yeah!!!/CPG

Store Dam sa...

Du har handlat rätt!!!
Du har vuxit och blivit en stark och fri människa, och inte en stukad skugga av någon som tyckte sig ha mer rätt att ta för sig och bre ut sig än du.
Du har klarat av något mycket svårt och smärtsamt, men likt Fågel Fenix har du rest dig ur akan ocm möjligt än skönare än förut
Tro mig, jag har sett dig hela tiden.

Store Dam sa...

Rättelse: askan.

Gunilla sa...

Ja. Vad skönt att du vet det med hela dig nu. Huvudet har nog vetat det länge.