Jag känner mig rätt nöjd. Mår bra. Trött i kropp och sinne, men glad. Har hunnit, klarat av, fått till det, kanske till och med blivit en aning klokare, en gnutta mer erfaren och en smula bekräftad.
Var är då min belöning?
Sitter ensam och funderar på vad jag nu är värd. Ska jag öppna min finländska Minttu? Nej, dricker gör jag bara i vänners samvaro, inte ensam i skymningen. Ta en snus? Har ingen, förresten så har jag hostat tillräckligt och kan inte tänka mig något värre än tobak i kroppen. Shoppa lite? Haha vad jag är rolig, klockan är ju 23.26... Ta ett bad? Det var många år sen jag hade den möjligheten.
Ett glas Pro Viva Skogsbär med en isbit i.
Det vill jag ha.
I väntan på den där axeln att luta mig emot.
1 kommentar:
De flesta tycker nog att den främsta belöningen för en insats är att bli bekräftad.
Sen är det en annan sak vad man är värd. Som anställd är man förstås värd lönen arbetsgivaren betalat. Den ska man använda till att belöna sig själv så som man önskar. Ett glas ProViva är ett mycket bra val.
Axel att luta sig mot kräver emellertid en helt annan insats, med sin egen belöning./CPG
Skicka en kommentar