Vi sitter i den stora kåtan, samlade runt elden över vilken kaffepannan hänger i sin krok. Det är alldeles tyst, bara brasans sprakande hörs. Den fräna lukten från renfällarna blandar sig med kaffeoset och den söta doften av rökt falukorv. Blicken vilar på flammorna. Jag saknar min kamera, ändå kommer jag aldrig att glömma just den här bilden.
Utanför en rad skotrar. Jag vet att vi är på en ö, men jag kan inte fullt förstå det, för allt är vitt och orörligt och vi har färdats hit över vidder som lika gärna kunde vara åkrar - inte en rusande älv.
När det blir för kallt i kåtan går vi in i stugan. Kaminen värmer, några somnar, andra småpratar. Senare på kvällen, hemma i byn, fortsätter samtalet i bastun. Hettan mjukar upp kroppar och sinnen, allt öppnar sig i tryggheten och tilliten.
Eld.
Värme.
Liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar