Å vad jag bitvis hatar ensamheten och friheten!
Aldrig nån lapp på köksbordet. Aldrig en kaffepanna på. Just idag, just ikväll, hemma efter arbete och träning: ingen middag ens påbörjad. Kylen förstås tom, vem skulle fyllt den om inte jag själv? Och tvätten, nej visst, självklart finns ingen som kunde ha slängt in en maskin lite tidigare så att kläderna hinner torka innan strömmen stängs av.
I min närhet finns kvinnor som klagar på sina män (tyvärr vanligare än män som klagar på sina kvinnor, även om jag möter också det). Och jag blir så jävla provocerad! Förändra ditt liv om du är missnöjd! Byt med mig! Eller - varför inte - flytta ihop med mig. Jag kommer att värdesätta din närhet.
För jag vet hur det är att leva ensam.
1 kommentar:
catarina.
Skicka en kommentar