Glömde mörkläggningsgardinen och vaknar allt för tidigt i rummet med snedtak. Det hade kunnat vara mitt barndomshem, men det är det inte. I går vaknade jag i rummet med utsikt över kyrktornet. Och i förrgår i sängen bakom bokhyllan. Där sover jag ikväll. I morgon är jag tillbaka intill kyrkan.
Solen strömmar in. Jag är trött. Det är söndag, men just nu säger det mig inte så mycket: jag måste flytta på mig igen, hålla tider, ha rätt packning i väskan och hinna med alla moment. Ändå... jag vill bara somna om. Och sen, när jag vaknat utsövd, sätta mig i trädgården med en kopp kaffe.
Om du var här skulle jag lägga huvudet vid din axel och vila mig stark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar