Man tror att man vet. Alla signaler pekar åt samma håll. Men plötsligt vänder allt i luften. Ett lappkast, och inget som var sant förut gills längre. Som om man aldrig ens fick öppna den där presenten som räcktes fram, utan den drogs plötsligt bort med motiveringen att det var för ens eget bästa.
Och allt jag känner är en stor förvirring. Inget mer. Jag hade 180 grader fel. Hur kunde jag vara så lost in translation?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar