En dockhus-såpa (modernt Ibsendrama, IRL)

Första gången jag hörde namnet ”Bonde söker fru” var i ett Hey Baberiba-avsnitt på TV. Jag skrattade högt. Jag tyckte det var en otroligt intelligent och snillrik parodi på dokusåpa-företeelsen!

Då visste jag inte att det fanns ett program som faktiskt hette så. När jag insåg faktum, var det inte lika roligt längre. (Programmet i sig har jag aldrig orkat titta på, trots att jag själv växt upp i ett torp invid en kohage. Lantlolla söker kompis. Ungefär.)

Sedan 2004 har jag jobbat i Lappland varje vinter, och jag har ofta tänkt att grabbarna som hanterar sina skotrar bättre än kvinnokroppar skulle kunna bli TV-stjärnor hur lätt som helst. Tänk er en blonderad (eller just det, brunhårig numera) puma från fjollträsk' som fryser sina välgymmade ben av sig (vem vill gå i gigantiska täckbyxor?) samtidigt som killen med kniven hängade likt en reserv-kuk, lyfter sin vrålande maskin på en skida och gasar fram i full fart genom snömassorna. Utan hjälm, givetvis.

Bönderna har valsat vidare, nu är det dags att bjuda in en norrbottning med ordentligt putande överläpp i våra vardagsrum.
”Frusen man söker kärlek” tror jag blir nästa hit.
(”Ensamstående mamma söker” blev väl aldrig någon braksuccé? De är ju så vanliga, de där mammorna. Slitna, lite fattiga och ständigt sömniga, utan tid att gå på vare sig solarium, ansiktsbehandling eller manikyr. Tacka vet jag Top Models! Så ska en kvinna se ut.)

Funderar redan nu på vad som sen kommer att avlösa Norrlands-haussen.

”Kärv öbo söker hustru som rensar fisk”

”Ful kvinna söker människovärde” (Hoppsan, den fanns visst. Hette ”The Swan” vill jag minnas. Fullkomligt vidrig.)

”Stjärntenor söker ligg” (Starring Tito. M fl.)

Och jag själv? Vilken reality show skulle jag figurera i? Kanske, för att använda en textrad ur en av Barbro Hörbergs vackraste visor:

”Frusen flicka hoppar lätt i galen tunna”.


Läs även andra bloggares åsikter om Frusen man söker kärlek, Bonde söker fru, Ensamstående mamma söker