Om jag förut var helt intakt (vilket jag var) så är nu en bit borta. Den blev kvar. Ett stycke av mitt kött skars bort med sylvass kniv. Kylan gjorde att jag inte kände någon smärta, och jag märkte först efteråt vad som hänt.
För några timmar sedan upptäckte jag min förlust. Förnam saknaden.
Och jag insåg att jag kanske måste resa tillbaka för att söka rätt på min kvarglömda slamsa av kött och blod.
Men tänk om den slagit rot och börjat växa - vad gör jag då?
Kvarglömd...
1 kommentar:
Tur ändå för oss alla att det mesta av dig kom tillbaks. Welcome home!
Skicka en kommentar