En Askungesaga?

Det är vår i den lilla staden och på min arbetsplats är det strömavbrott, så jag ger mig ut på en stadsrunda. Och plötsligt får jag sån lust att bara handla nåt! Det är det där ljuset som gör det tror jag.

Jag går in i en skoaffär. Nyligen listade jag nämligen ut att om jag var 10 cm längre skulle jag inte räknas som överviktig. Alltså, 10 cm klack får det bli. Tänkte jag... Innan jag försökte få ner mina nedplattade barfota-tassar i designade dojor. Trixade och spetsade och lirkade och höll andan, men det gick inte, inte förrän jag valde tre storlekar upp. Äntligen!

Då var det det där med att hålla balansen. (Vilket jag gör alldeles utmärkt på en hästrygg eller under core-gympa övningar.) Foten gled fram och tillbaka och vristerna satte av åt motsatt håll. Den långa stiliga Catarina såg mer ut som en småberusad spratteldocka, vars värdighet var lika med noll.

Gav upp. Det blev ett nytt headset istället.
Och vad gäller skor kan jag alltid gå ner i vårt kostymförråd och låna nån av de här:


(bilden visar en fjärdedel av urvalet...)

Andra bloggar om skor