Vissa dagar bara är som de är. Svårfångade. Obegripliga. Liksom svävande. Jag försöker inte ens förklara för mig själv varför det vilar ett stråk av melankoli över allt. Det kan vara våren. Eller minnena. Eller längtan.
Men ändå, sökare som jag är, tar jag ett spåkort, bara på skoj:
”Eremiten representerar insikter som uppstår när du tillbringar tid ensam med dig själv och dina tankar. Det finns stunder i ditt liv när isolation är nödvändig.”
Ner i jordhålan alltså?
Nej, jag tror jag håller mig kvar i dagsljuset.
Vissa dagar går över och blir nya dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar