- Fullständigt dränerad på energi, samtidigt som kroppen kämpar för fullt för att klara av allt det som den måste. Så sa hon, samtidigt som hon lyssnade på min puls.
- Levern är sorgsen. Njurarna ledsna. Mjälten frustrerad. Lungorna skriker. Och ditt hjärtat måste anstränga sig för att slå. Varje slag. Så ska det inte vara, det ska gå av sig själv. (Tår i ögat.)
- Tungan är ämlig. Bröstet låst. Det är som om du har stängt in dig själv en lång tid. (Tår i andra ögat.)
- Det är en skugga över din hals. Du har bitit ihop, stressat, klarat av.
Hon vann min respekt och mitt förtroende. Naken la jag mig på bänken och lät henne sticka in nålar över hela kroppen.
En halvtimme senare går jag därifrån, lite yr men i sanning mer harmonisk. I öronen ringer hennes ord:
- Jag ska börja med att öppna dig.
3 kommentarer:
Så du har äntligen börjat ta hand om dej?
Grattis - och .....duktig kicka!
* klappar på huvudet *
kanske en varnings klocka?
kram
A
Änglar finns. Och en del lär beväpnade med kärleksfulla nålar. Vad jag är glad att du kom iväg. Fortsätt att öppna; öppna och ta emot. Lås upp. Kram.
Skicka en kommentar