Idag har jag tyckt om de sovande killarna på bänken utanför systembolaget.
Den gamla damen med rullator som sniglade sig genom dörren framför mig.
Paret som handlade ful prydnadsak i den lilla presentboden under högljutt tjafsande.
De ocensurerade vrålen från skolans basketplan.
Konserten med ostämd bas och ungdomar cirkulerandes mellan instrument och mikrofoner utan minsta tanke på regi från den vuxna ledaren.
Idag har jag tyckt om den tunga kassen och alla räkningar.
Den smaklösa lunchen och den stora tvätthögen.
Ansamlingen av skor i hallen.
Vissnande blad på krukväxter.
Den trasiga glödlampan.
Och ljuset och luften och den ljumma vinden.
För idag har jag tyckt om mig själv.
3 kommentarer:
kan man börja med att tycka om sig själv så tycks allt de andra fina om lite mer självklart. kanske du är på väg dit? /Lång-T
Tror den känslan hänger ihop med föregående inlägg. Nålarna är dyrkar upp länge låsta lås. Jag tycker också om dig, som du vet. Och det är vi många som gör.
Och JAG tycker om dig!
Så många många år sen vi sågs...men jag tyckte så oerhört mycket om dig då - och gör fortfarande. Jag läser dig och tänker att du är så bra. Så anständig.
Och det gläder mig intill glädjetårar att du faktiskt gjort något så snällt mot dig själv!
Du förstår, såna som du behövs.
Och inte bara för att allt annat är slöseri med talang...
Åh, så jag hoppas vi ses i år!
Kramar en masse,
från Kia
Skicka en kommentar