Ge er!

Det kom post idag också. Och idag, liksom nästan alla andra dagar, har jag slängt ett par reklamerbjudanden i pappersåtervinningen.

Jag kan inte riktigt förstå att de inte känner mig bättre, i detta digitaliserade kommunikationssamhälle där varenda prostituerad, klockförsäljare eller lotteri-ansvarig tycks ha min mailadress.

Att de inte begriper att jag är en frihetstörstande, superanalyserande, barnslig kulturmänniska med adligt blod blandat med självförbrännande konstnärer i mig. Att jag aldrig i hela mitt liv kommer att prenumerera på Hemmets Journal eller gå med i Postkodlotteriet. Ni kommer inte se mig öppna luckor i Bingolotto eller rabbla låttexter i Singing Bee. Jag blir beklämd av relations-reality-såpor eller blodiga rekonstruktioner i Efterlyst.

Alltså, kära Rickard Sjöberg: tänk så mycket vinstpengar det skulle bli över om du slutade skicka reklam till mig hela tiden!