Idag har jag varit drottning. Efter en timmes kontorsjobb körde jag ner till Göteborg och började repetera klockan tio, som korttids stand-in för den riktiga Kristina. Hon är arg, hon är maktfullkomlig, hon är full av kärlek till sin Magnus Gabriel. Det var riktigt roligt att än en gång stå på scen, inte framför som jag gjort de sista tjugo åren. Det är liksom ett annat perspektiv.
I natt sover jag i en ateljé på Konstepedemin vid Linnéplatsen. Stort tomt rum. Eko. Ljus. Yta. Jag önskar att jag hade staffliet med mig. Men jag kanske promenerar bort till Gyllene Prag istället. För nu kurrar det i magen.
5 kommentarer:
Vilket fantastiskt liv du har! Ibland långt nere i tofflorna, sen uppe bland slottets tinnar. Njut men spara dig, ljuset brinner fort när bägge ändarna sprakar!/CPG
Läser allt du skriver Catarina och det är förbluffande mycket jag känner igen av intensitet och arbetsglädje och utmattande dagar. Men sen, på premiär dagen pyser man av lycka för att man lyckats så bra och då liksom lyfter man från marken av pur glädje......och det finns inget som liknar detta tillstånd.
Vilken skön känsla det måste vara att få byta liv och bli drottning för en stund. Man kanske skulle ta och bli skådespelare. Få vara kung för en dag. Eller varje dag en hel säsong. Helt ok för mig.
Ja Håkan, det var en härlig känsla! Tänk att ha en hel kör som sjunger "Leve vår drottning!" under sig...
Önskar jag fått se det!
..men jag kan skryta med att ha sett dig både som prinsessa och argbigga!
minns Kia
...med ett härligt, nostalgiskt ludd i magen....
Skicka en kommentar