7 maj

Läste Norén igår. Han skriver om sin förälskelse i en skådespelerska under ett regiarbete, att förälskelse är ett sätt att få börja om från början med sig själv. Tror att det är sant. Men tror också att förälskelse rymmer hoppet om att någon ska se vår inneboende godhet. Längtar ibland efter att bli förälskad, har känt ett frö några gånger (berörd av vackra ord) men skyr förförare och upptagna män. Kommer aldrig nånsin att medverka till otrohet. Vad som händer med M vet jag inte, men jag ser fram emot hans besök i helgen, vi har tät kontakt och uppskattar varandra. Han har blivit en god och nära vän som är viktig för mig.

På jobbfronten intet nytt, ringer, mailar, tragglar vidare. En riktig ”göra allting på samma gång”-dag. Skriver krönikan som ska in nästa vecka, glad över hur bra bilderna blev, hurra för nya kameran! Möte på eftermiddagen om marknadsföring bland annat. I bakhuvudet en idé som jag skulle vilja utveckla, men just nu är det bara projektledning som gäller. Ont i ryggen, antagligen fel arbetsställning. Går en lång promenad mot slutet av dagen och sen hem till tvättstugan. Skulle vilja ha ett badkar att krypa ner i, kanske tar jag ett lån och gör om mitt badrum där hemma. Har tänkt tanken så många gånger, men inte tagit beslut. Jag vet hur jag fungerar, i den stund jag bestämmer mig för något så genomför jag också det. Antagligen är det ren självbevarelsedrift som gör att jag bara funderar, inte utför, än så länge. Har inte ork eller tid innan sommaren är över.

Märker att det som skulle bli min dagbok ändå blir reflektioner och betraktelser. Jag är också tveksam till det jag skriver, men jag har nu en gång tänkt att jag skulle skriva utan distans, utan iakttagarens utanför-blick, utan krönikörens tonfall, utan dramaturgens slutknorr. Korrekturläser inte ens. Egentligen vill jag vara ännu mer personlig och utlämnande, men vågar inte riktigt. Än.