Kan inte sova. Från mitt köksfönster ser jag det svagt upplysta kyrktornet torna upp sig mot en dramatisk varulvs-himmel. Månen var blekt orange när jag körde hem den sjuka sångerskan direkt efter föreställningen. Nu är den kritvit. Hur hon lyckades ta sig igenom kvällen är ofattbart.
N arbetade med mig på kontoret på förmiddagen. Sen handlade vi varma skor och tjocktröja till henne. Lunch hemma, så iväg till slottet. Hon fick jobb-uppdrag direkt, själv var jag mest upptagen av att planera för alla eventualiteter med sjuk solist. (I botten är jag allt för trött för att orka det extra-tryck frågan innebär, dessutom har jag en lång lista på saker som måste göras, och ett stort avslut att styra upp. Teknikerna vill komma iväg från stan så snart det går efter sista föreställningen. Jag inser att jag måste hitta ultimata lösningar på transporter, returer och städning.)
Nu är jag ensam mitt i natten. Blundar jag fylls mitt huvud av alltför farliga och fåniga fantasier. Försöker jag läsa Noréns dagbok - gubbsjuk, självgod och platt - faller ögonlocken ner. Dricker "Kvällsro" och försöker att inte bli stressad för att jag inte somnar. Jag har varit med om värre saker.
Men det är klart; skulle nån komma förbi och vilja hugga mig i halsen skulle jag nog låta det ske...
1 kommentar:
Aj aj sjuka sångare,inte bra
Har du ersättare? Det är snåldraget där ute på borggården som är det värsta för sångarna. Och även publiken. Men wiskey/kaffe alternativt te i termos är faktiskt bra att värma sig med. kramis M-L
Skicka en kommentar