Det blir några timmar på kontoret istället, med mycket snytpapper och tämligen långsamt tempo. Men det är bara bra; att sakta men säkert ha tid till viktiga detaljer i den stora helheten, såsom utrymningslogistik och -ansvarsområden, beställning av blombuketter, premiärfest och utplacering i salongen av olika recensenter under uruppförandet.
Nu är jag hemma. Näsan full av snor. Rinnande ögon. Tittar ut och märker att det är sommar, vilket jag missat totalt. (Fick ett sms från en vän på ön, om stranden och havet och paradiset och gemenskapen. Det stack till. Jag kan inte hålla på så här varje sommar. Det är inte livskvalitet. Eller också hittar jag en teknik att balansera livet på - längre fram.)
Måsungen som vandrar runt på gräsmattan utanför mig med ett ynkligt gny är kvar. Lille vän! Jag kanske ska bjuda in dig till ynk-mys i soffan med glass och filmrulle?
4 kommentarer:
Förlåt mig, du som ärvt lilla Maggies snorsjuka från mig. Försökte undvika närkontakt senast men omänskligt när man ser dig så sällan! Nätterna är värst så håll näsan öppen. Utan nässprej funkar vatten med lite salt i någorlunda. Ta magnecyl och honungsvatten vid läggdags. Det värsta går över på tre dar, du är frisk som en nötkärna till genrepet. Puss o kram - genom cellofan!/dad
Käraste Catarina!
Tittar in på din blogg då och då men är tyvärr inte någon bloggarnatur och därför oerhört dålig på att kommentera. Tänker dock mycket på dig, oavsett om jag läser och kommenterar din blogg eller inte.
Lova mig att ta hand om dig denna, som det verkar, för din del extremt arbetsintensiva och stressiga period. Livet och välbefinnandet är så oerhört skört, vilket är något jag hamnat i att ständigt konfrontera just denna sommar. Personligen längtar jag efter en långsiktighet och en kontinuitet jag aldrig förut känt behov av samtidigt som det aldrig tidigare stått så klart för mig att oavsett hur mycket vi jobbar för att uppnå våra mål, och oavsett hur väl detta dessutom verkar gå, är det inte värt någonting i situationer då andra delar av livet rämnar.
Varmaste tankarna och största kramen!
/Åsa
Hej igen!
Margareta d.ä berättade en gång att hon brukade blanda salt och vatten i en skål och så sticker man ner näsan in vattnen och drar in, håller för näsan och sen skakar man på huvudet som en galning och snyter ut rubbet - jag har aldrig vågat, men du är ju tuff...!
Hon gick också och tuggade råa vitlöksklyftor men jag tror inte att du ska prova det!
Hörde du newsen om brodern?
Kram, Annika
Är väl en gammal sjömans "skeppskur"
att dra salt havsvatten genom näsan. För att bli kvitt förkylning och annat...
Skicka en kommentar