tisdag, mars 03, 2009

Ha-begärets mekanism


Jag åt Thailändsk buffé till lunch idag. Man betalar, får en tallrik och sedan: varsågod och ta så mycket du vill ha av "7 varme rättar, inga kaffe ingår i lunch".

Jag vet att jag tycker mest om den där kycklinggrytan med röd chili och kokosmjölk. Jag har varit här förut. Lik förbannat tar jag av allt.

Hela tiden tänker jag: "jag vill egentligen bara ha ris och gryta" samtidigt som jag lassar på wokade nudlar, grönsaker i ostronsås, friterad fisk, ananasbitar, majskorn, ja till och med potatisgratängen som jag vet inte är särskilt god (och definitivt inte Thailändsk, men det är kanske det som är förklaringen).

Varför gör jag så? Varför nöjer jag mig inte med en rätt, bara för att det finns andra också? Och är det så här män och kvinnor fungerar när de inte kan hålla sig till en partner, utan måste smaka på fler, bara för att de har möjligheten....?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag åt min lunch på parkeringen utanför Läckö slott idag... :-)
Var grått och trist, och slottet såg lite visset ut, men de höll väl på att fräscha upp det till sommaren,

Catarina sa...

Haha - du kunde lunchat med mig i Lidköping och frossat i olika Thairätter!
Men jag vet ju inte hur du ser ut. Får väl spana efter en Ford Taunus, med en Kent-rökande man i smal slips och brylcreme....

Anonym sa...

Hahaha... ja hur många av den beskrivningen kan det finnas i Lidköping.