onsdag, mars 11, 2009

I faderns, sonens och den helige andens namn

Det vill säga: I mannens namn.

Kyrkoväsendet, historiskt sett, är skapat och kontrollerat av makthungriga män. Det har förstås varit ett problem att åtminstone en kvinna varit tvungen att få en central roll: sonens moder. Hon fick bli asexuell och tjänande; en endimensionalitet som fortfarande påverkar oss kvinnor, hur moderna vi än tycks vara. (Att det största miraklet av alla - skapandet av liv - sker mellan man och kvinna i jämlikt samspel låtsades man inte om.)

Idag har allt detta fått en viss nutida touch, åtminstone i vårt hörn av världen, det medger jag.

Ändå. Brasilien 2009:

En man våldtar sin 9-åriga styvdotter, och har gjort det i flera år.
En dag blir flickan gravid. Hon väntar tvillingar.
Modern ingriper och finner en läkare som utför abort.

Redan här är tragedin nästintill outhärdlig. En nioåring ska mima till poplåtar, prova mammans ögonskugga och tro alla vuxna män om gott.

Men vad händer?

Mamman bannlyses och utesluts ur den katolska kyrkan.
Läkaren bannlyses och utesluts ur den katolska kyrkan.
Pappan bannlyses inte.
Varför inte?
För han har inte begått något brott.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Ja du, ojämlikheten har sina rötter i religionen. Liksom antisemitismen och rasismen. CPG

kyrksyster sa...

Jag är inte katolik. Men lyssnade på radion när man förklarade...

Styvfadern har begått ett brott. Han måste ångra sig och bikta innan han kan bli accepterad igen.

Men tydligen så är det ett ännu större brott att ordna med och utföra en abort eftersom det innebär utsläckande av liv. Därav krävs större botgöring.

Men det som även många katoliker reagerat mot är ju att i detta fall fanns medicinska skäl för aborten. Läkarna gjorde bedömningen att flickan inte skulle klara att föda fram tvillingar. Även katolska kyrkan tillåter abort i sådana fall.

Det är obegripligt att det inte klargjorts från Vatikanen...

Unknown sa...

Jag kände som du! Gick runt i rummet och vred mina händer. Jävla religionen och dess avarter. Jag blev så förbannad att tårarna rann. Stackars flicka.... Skall imorgon ta ett snack med min brasilianska vän Chris. Får se om hon kan informera.... eller förhoppningsvis har hon reagerat som jag.

Catarina sa...

Vadå ångra sig och bikta sig? En man har våldtagit, förnedrat, kränkt, ja krossat ett barn i tre års tid (sedan barnet var sex år).

Skulle aborten sedan ses som ett grövre brott? När den dessutom var för att rädda flickans liv?

kyrksyster sa...

Förlåtelse finns för alla som inser och ångrar...

Tydligen så är det så man resonerat i Brasilien. Tvillingarnas liv släcktes av mänsklig vilja. Det var då ett större brott än att ha låtit flickan dö av graviditen. Styvfadern har inte dödat någon.

Men det är helt obegripligt att man inte säger ifrån i Vatikanen. Där har ju t o m någon företrädare påstått att den brasilianske biskopen gjort rätt. Men detta är inte enligt katolska kyrkans praxis. Man tillåter abort när moderns liv är i fara. Den här flickan var ju ett solklart fall.

Sånt här kastar en skugga över hela kristenheten, tyvärr.

Anonym sa...

Jag har i dag kastrerat två hundar .Den där pappan skulle ha varit med på samma gång. Sedan inlåsning och kastat nyckelen. Men skulle inte vara nöjd ändå. För flickans liv är ett stort skavsår som aldrig läker.