måndag, mars 02, 2009

Jag är liksom halv

Nej nej, det har inget med kärleken att göra. Eller civilståndet. Jag pratar om min kropp.

Så här: jag har en Baksida. Och en Höger Halva. Resten är diffust, svajigt, luddigt och svårkontrollerat.

Att jag är fullständigt handikappad vad gäller vänsterhands- respektive vänsterfotsmotorik, det har jag vetat länge. När jag kommer ihåg det (vilket är ytterst sällan) ser jag till att hålla tekoppen i vänster hand, och när jag känner att jag t o m börjat luta åt höger, ja då brukar jag tvinga mig själv att lösa korsord eller sudoko med vänster. (Vilket dessutom är en bra memorerings-övning, eftersom det då är fullständigt omöjligt att se vad jag har skrivit.)

Den sista tiden, under mitt ihärdiga gym-tränande, har jag upptäckt att jag inte bara har en slagsida åt höger, utan även bakåt. Lägg mig på mage och be mig lyfta diverse händer, bröstkorgar och fötter - det är lugnt, jag är stark som en skallerorm och lyfter mig utan minsta ansträngning. Min rygg består av två rejäla limpor på varsin sida ryggraden.

Men när det blir tvärtom; rygg mot golv och pannor eller armbågar som ska möta knän, ja då pallar jag ingenting! Jag kan inte längre skylla på avskurna magmuskler (13 år sen kejsarsnitt) - för faktum är att min framsida inte har tillräckligt med muskler.

Alltså: nu börjar operation FRAM för VÄNSTERN. Du kan tolka det politiskt om du vill. Själv kommer jag hädanefter att öppna alla dörrar med vänster hand och så ofta jag kan ligga med ryggen på diverse underlag och cykla hej vilt med benen i luften.

Det kommer att se roligt ut, jag vet.
Men jag vill inte vara halv.
Jag vill bli HEL.

Tags , ,

2 kommentarer:

Anonym sa...

Samma med benen, kolla själv: Stå på ett ben och pendla med det andra. Höger går bra, men vänster?!

Naturfenomen!

Catarina sa...

Du, det gick faktiskt riktigt bra. Det måste vara min träning som redan ger resultat!