Mantrat "kylen, blommorna, soporna" som jag alltid mumlar i skiftet från en ort till en annan är idag bara "blommorna, soporna". Köper en macka på macken när jag tankar (och upplever ffg denna veckan njutningen i att äta frukost. Måtte det stå en fungerande kyl i köket när jag kommer tillbaka på måndag.)
Betar av detalj efter detalj på kontoret. Sticker emellan med stöd till film-producenten som gör sin första tagning på slottet idag: förrådet rymmer allt från lösskägg till 1600-tals dräkter.
Bilar tillbaka hem på eftermiddagen; 4 timmar i bil, 3,5 timme i telefon - garanterat ostört pratande, inga inkommande mail med jämna mellanrum som nyfiken i en strut måste öppna.
Blir innerligt glad när jag öppnar dörren till min lägenhet - jag tycker så mycket om den. Här vilar ett lugn, här sitter värme i väggarna. Skilsmässohuset hade något dissontant över sig, som om det låg en mörk skugga över allt. (Jag lämnade det frivilligt i en ofrivillig separation. Saknaden efter hemmet läktes först av allt.) Där jag bor nu finns inte ett enda curry-kryss, jag har kollat med omgjord stålgalge. Häxa? Nej, uråldrig konst. Jag har gått med slagruta och funnit vatten på ön en gång.
Sophie Zelmani i bakgrunden, dämpad belysning, linfärgade väggar, mycket böcker, konst och keramik, möbler med själ... Ikväll njuter jag av stillheten i det hem jag älskar.
Imorgon mot Åland för repetioner med Händeloperan.
Tacksam för en stunds återhämtning innan.
2 kommentarer:
Slagruta eller slaggalge nog funkar det .Har själv tagit vatten post på ön .Tillsamans med en trollgubbe från opran. Även flyttat sovplats från kryss. Vi häxor vet. Ha Dig.
Finns inget bättre än att hem att vara hemma i. Njut så mycket du kan...
Skicka en kommentar